I hela mitt liv har jag varit från mullig, tjock och till slut fet. Från när jag var liten fick jag lära mig att när man var glad, ledsen, arg eller lät för mycket så fick man mat/sötsaker. Det grundade mitt missbruk till mat. Att vid alla tillfällen ta till sig mat istället för göra någonting annat åt det. Detta ledde till att jag var överviktig från jag var 5 år gammal. Jag kände ett utanförskap från barn till vuxen. Var alltid den största i klassen och i skolan fick jag alltid höra viskningar och känna blickar av avsky när jag kom. Detta ledde till ännu mer tröstättning för att jag kände mig så utanför. I vuxenålder inser jag hur mycket jag missade under min uppväxt, tonår på grund av att jag var tjock. Jag fick aldrig några riktiga verktyg att använda mot min övervikt. Här är saker som jag har textat:

* Jag har legat inne på sjukhus med diet i 3 veckor (vilket gav ingenting).

* Viktväktarna

* Självsvält (vilket detta gav en del viktminsking men jag blev sjuk av det istället).

* Alla dieter som finns (tror jag).

* Bantningspiller.

* Jag har fått Bullimi.

* Pluverkost (detta förstörde mina tarmar, gick ner mycket snabbt. Men gick upp allt plus mer efter ett tag).

Allt det här har jag testat till och från under många år. Jag kunde gå ner jätte mycket men sakta kröp kilona tillbaka. Vilket gjorde att kilona blev fler och fler med åren. Min kropp utsattes för det farliga "jojjo-bantandet".