Äntligen framme i London.
Vi tog tåget från flygplatsen in till London. Jag fick plats i tågsättet, vilket kändes bra. 
Väl inne i London var det dax att ta sig till hotellet Earls Cort. Det var sjukt mycket trappor, knappt inga rulltrappor och hiss lyste med sin frånvaro.
Så det var bara till att gå. Vi var tyvungna att göra 3 tunnelbane byten innan vi kom fram till hotellet. Det tog två timmar för oss att komma fram på grund av byten och att hitta. 
Hotellet var jättefint och sängarna sköna, men toan!!
Toan var ny renoverad och snygg i svart klinker.
När jag skulle gå på toa och skulle sätta mig så kom jag inte  ner till toasitsen. Jag kikades fast mellan duschväggen och handfatet som stod på en stor klinker uppbyggnad. 

Toastolen var inkilad där emellan. 
Jag skrattade, fick panik och såg framför mig att dottern fick gå och ropa efter hjälp så att de kunde hjälpa mig loss. Jag fick stå och kissa och dra mig ut från inkilningen.
Jag bad dottern testa, hon är normalviktig och fick knappt ej plats då va det inte bara min rumpa. 
Jag skämdes för att gå ut i receptionen och säga att jag ej fick plats på toan.
Så det blev stående toabesök!

Hur tänkte dom som gjorde toa att alla är smala? För England har ändå ett stort problem med övervikt. Men fanns det inga på det här hotellet?

Men nästa gång jag åker till London ska jag få plats på toan.
Vi gick ut på lite sightseeing vilket tog 5 timmar. Ingen tittade konstigt på mig och min kropp.
Jag kände mig som en vanlig person som var ute och gick, den känslan har jag inte känt på länge!!

Kram