Sandra och Fredrik läser min träningsdagbok och skriver kommenterar.
Hoppas ni kan se vad dom skrev

Kram

""Sov knappt två timmar men klev upp ändå och gick promenaden med Fredrik. Flåsade som fan första backen men första veckan gick jag ett varv på 16 min och 40 sekunder nu en vecka senare går jag på 13 min och 20 sekunder duktiga jag""

""Ont I hela kroppen hur fan ska jag orkar vill inte""

""Sjuk ångest av att möta folk ute på mina promenader. Skäms och tittar långt ner i marken så ingen ser mig""

""Tränat ett boxningspass med Sandra hemma så jobbigt men så kul.
Promenera 2 gånger 30 min varje dag och cirkelträning hemma med Sandra 3 ggr i veckan""

""Trött varmt jobbigt orkar inte röra denna feta kropp i 27 graders värme ger nog fan upp snart""

""Har börjat cykla hemma oj vad ont i rumpbenet jag får.
Satt och cyklade och tittade på reprisen med Christian Gidlunds besök hos Jill Johnsson satt och grät och här sitter jag och gnäller pga min feta kropp mitt flås herregud jag lever ju i alla fall och gör något åt det fan skärpning nu""

""Varm kroppen känns hemsk klarade inte av att träna fick värmeslag""

""Äter isglassar fast jag inte ska men så varm""

""Nu över en månad senare är varvtider 12,10 bra där!!""

""Börja bli mer och mer nervös inför Englands resan kommer jag kunna åka""

""Väger idag 173,4 efter 2 månader""

"" vågar ej chansa att ej få plats i flygstolen så idag köpte jag en extra stol ""

""Vågen går ej neråt står still kastar snart den jäkla vågen""

""Har nu tränat 1823 minuter sen jag började bra jobbat""

""Idag åkte jag på en konsert som min dotter hade jag var på offentlig plats ibland andra människor oj jag klarade det. Visst jag var störst av alla men jag va ute""

""Idag fyller jag 44 år ett 44 årigt livs som knubbig tjock till fetto. Helt sjukt att jag tillåtit mig själv att bli så här stor att vara så grym mot min kropp.
Till vilken nytta fetma och ångest fy fn.
Nu jävlar ska jag lyckas nu ska jag aldrig mer vara så här fet.
Jag ska släppa mitt liv som fetto och bli ett fitto ist.
Ska få tillbaka mitt liv ett värdigt liv krypa ur min grotta och ta för mig av livet ""

När jag började min resa mot mitt hälsosammare liv fick jag börja skriva i en träningsdagbok där jag skulle skriva mina tankar och hur jag tränade också en dagbok för att se tillbaka i på vägens gång när det är motigt och jobbigt.
Att se mina framsteg stora som små.
Jag har skrivit mycket i den mycket tankar och hur jag ser på min kropp.
Jag kan ej skriva här allt jag skrivit det skulle ta evigheter.
Eftersom jag började min resa i augusti förra året håller jag nu på att skriva ikapp här på bloggen det tar lite tid men snart så?
Jag är långt ifrån klar med min resa.

Jag kommer skriva en del från mina dagar i olika citat.
Så ni får ta del av resans gång hela vägen.
Kram

Ett av mina mål är att komma in i en flygstol då ena dottern bjuder mig till London.
Vi åker snart och jag har ångest innan att allt kommer gå åt skogen.
Nät man är så stor som jag är så är ett av alla problem stolar att man ska få plats stolar /säten.
Ska man någonstans på tex konsert eller någonstans där man vet man ska sitta så googlar jag lokalen eller på annat sätt se vad det är för stol.
Att det inte ska vara stolar med armstöd på stolen då är det med högsta säkerhet att man inte kommer ner med sin breda rumpa.
Risk att den går sönder eller man fastnar.
Ser jag att det inte finns plats för min rumpa eller att den kan gå sönder så står man och drar nån lögn om att man har ont i ryggen och måste stå.
Stolarna är så små eller kan det vara min runpa som är för stor?
Bio går jag inte på kan fastna och buss åker jag inte jag kanske tar upp båda säten.
Det är så jobbigt att oroa sig flera dagar innan om jag ska få plats eller ej om jag ska någonstans
Samma ångest har jag för London nu att jag måste ha två säten på flyget att jag ej ska komma igenom spärrarna till tunnelbanan.
Att hotellsängen ska gå sönder av min tyngd att London eye ska välta när jag ska åka den.
Ja sådana tankar går runt runt i skallen att jag inte ska bli insläppt i England pga jag är ett fetto.
Är jag den enda som tänker så här?

Kommer jag orka gå runt i London kommer jag vara fetast på gatan eller på flygplanet mina medpassagerare kommer ju be att flyget kan lyfta med mig i eller hoppas på att jag inte ska hamna brevid dom och svälla över på deras plats.
Jisses hur ska det gå.

Kram